M
Kategori: Kärlek
För er som läst mitt första inlägg, så vet ni att jag lever i ett homosexuellt förhållande med en fantastik kvinna. Och just nu denna skrivandes stund är det bara henne jag tänker på...Hennes leende, hennes ögon, hennes hårsvall som leker sig ner över axlar och rygg, hennes läppar och midjan som passar perfekt i mina händer när jag kramar om henne när hon står i köket och lagar mat, hennes doft som är en blandning av henne själv och en parfym.
Vi lever 104 mil ifrån varandra, distansförhållande - yeah we kinda give it a name. På 4 månader har vi lyckats träffats 5 gånger om jag inte räknat helt fel, det är 1040 mil som vi rest för varann och ett x antal timmar som vi lagt på väntan och resor. Men i all denna väntan..
M, dock upp där en kväll i början på juni i chatten efter att jag helt random lagt upp en bild och frågat om ngn var social - inga avsikter eller förhoppningar. Det var flera som skrev, men bara M hade det där lilla extra som jag ville veta mer om. Men det kära vänner det var inte lätt, efter ett par dagars försök med att lära känna denna kvinna var jag på väg att ge upp hoppet - just där hände det något. Vi började skriva otroligt mycket, och timmarna flög iväg. skrivandet gick över till samtal och vi pratade i flera timmar in på natten. Vi pratade verkligen om precis allting mellan himmel och jord, och sen kom jag på mig en kväll medan vi pratade att jag har egentligen ingen aning om vi pratade om för jag hade helt fastnat för hennes västerlänska röst. Då förstod jag att det var något mer, men hur ? Jag hade aldrig träffat henne tidigare, men jag kände att jag måste träffa denna tjej.
Biljetter bokade till midsommar helgen, och där stod jag den där tidiga torsdags morgonen och jag så jävla nervös så att jag trodde skulle krypa ur mitt skinn. Resan ner har aldrig tagit så lång tid som den gjorde just då, alla tankar som rörde sig i huvudet - jag var mest rädd att jag skulle få komma in på stationen och mötas av ensamhet. Tänk om hon inte skulle dyka upp eller tänk om hon ångrar sig i sista sekund, då hade jag fått stått där i en stad som jag fortfarande inte vet så mycket om. Men där stod hon, sitt mörkbruna hår och blå/grön skimrande ögon hennes grönaklänning fick dock ögonen att bli mer blå.. Mer än så minns jag faktiskt inte men, det är en resa jag är glad att jag tog!
Här sitter jag nu, uppe i byn i Norrland och saknar och längtar så otroligt mycket efter henne, 10 dagar kvar - jag längtar efter få ta hennes hand i min och vakna upp bredvid henne och skämta och retas med henne, se henne skratta och se henne må bra - Att det är jag som får henne att må bra. Den känslan att ju du kan få ngn att må så bra och se ngn skratta med hela ansiktet för att du är just du.
M, tack för att du kom in i mitt liv - Du hittade hit precis när jag behövde bli hittad och tack för att du får mig att känna kärlek igen! Jag älskar dig.
